Har du tänkt på hur naturligt små barn rör sig? Dom sitter på huk, böjer sig ner från höfterna, sträcker sig, vrider kroppen och använder hela kroppen utan att ens fundera över hur dom gör!
Men vad händer egentligen när vi blir äldre?
Varför är det så många vuxna som har svårt att sitta på huk, lyfta armarna över huvudet eller böja sig framåt utan att runda ryggen? Varför får vi spänningar i nacke och axlar, ont i ländryggen eller känner oss stela och begränsade i våra rörelser?
Svaret är sällan så enkelt som att vi bara behöver träna mer.
Det handlar ofta om våra vardagsvanor, vårt sätt att belasta kroppen och de rörelsemönster vi gradvis har vant oss vid.
Och det fina är att kroppen kan lära sig nya sätt att röra sig!
Titta på ett litet barn som ska plocka upp en leksak från golvet.
Barnet gör det ofta helt naturligt genom att:
Barnet tänker inte på tekniken. Det bara rör sig.
Men när vi blir äldre förändras ofta våra rörelsevanor. Vi börjar sitta mer, spenderar många timmar i skolbänken och senare framför datorn. Vi härmar vuxnas sätt att stå, gå och sitta.
Gradvis kan vi börja tappa en del av den naturliga variationen i våra rörelser.
Vi kanske slutar sitta på huk. Vi böjer ryggen i stället för att fälla från höfterna. Vi använder ena sidan av kroppen mer än den andra.
Det som tidigare var naturligt blir plötsligt något vi behöver träna upp igen.
Det är sällan en enda sak som påverkar vår hållning. Ofta handlar det om flera faktorer som tillsammans skapar förändrade rörelsemönster och belastningsvanor.
1. Vi slutar använda kroppen naturligt
Vi sitter mer och rör oss mindre varierat. Många av de positioner som kroppen är van vid att använda försvinner ur vardagen.
Vi kanske inte längre:
När vi inte längre använder vissa rörelser kan vi gradvis förlora rörlighet, styrka och vana att utföra dem.
2. Vi skapar ensidiga vanor
Fundera på hur du brukar sitta och stå.
Kanske:
Varje enskild vana behöver inte vara ett problem. Men om vi upprepar samma positioner och belastar kroppen ensidigt under lång tid kan det påverka hur vi rör oss och fördelar belastningen.
3. Skador förändrar våra rörelsemönster
Har du någon gång stukat foten eller haft ont i ett knä?
När något gör ont börjar vi ofta omedvetet kompensera. Vi kanske går annorlunda, avlastar ena sidan eller förändrar hur vi sätter ner foten.
Även när smärtan har försvunnit kan det förändrade rörelsemönstret ibland finnas kvar.
Hjärnan och nervsystemet lär sig nämligen våra vanor. Det som från början var ett sätt att skydda kroppen kan med tiden bli ett invant rörelsemönster.
4. Vår träning kan bli ensidig
Träning är fantastiskt för kroppen, men även träning behöver variation.
Om vi under lång tid tränar samma rörelser, använder samma sida mer eller försummar vissa muskelgrupper kan vi utveckla obalanser i styrka och rörlighet.
Det handlar alltså inte bara om hur mycket vi tränar, utan också om HUR vi använder kroppen.
Hållning handlar om betydligt mer än att se rak ut.
Det handlar om hur kroppen organiserar sig för att kunna röra sig, balansera och utföra vardagens alla aktiviteter.
När kroppens leder och muskler samarbetar på ett bra sätt kan vi ofta röra oss mer effektivt och fördela belastningen bättre.
När vissa delar av kroppen är stela, svaga eller överbelastade kan andra delar behöva kompensera.
Det kan exempelvis visa sig genom:
Det är viktigt att förstå att hållning inte är en enda perfekt position som alla måste ha. Vi behöver kunna variera våra positioner och röra oss fritt.
Målet är inte att gå omkring och spänna sig för att vara rak hela dagen.
Målet är en kropp som har tillgång till sin rörlighet, styrka och naturliga rörelseförmåga.
Här kommer något som jag verkligen tycker att fler behöver förstå.
Kroppen fungerar inte som en samling fristående delar!
Fötterna påverkar hur vi står och går. Höfterna påverkar hur vi rör bäckenet. Bäckenet och ryggraden samverkar när vi rör överkroppen. Skuldror och axlar behöver kunna röra sig tillsammans med bröstkorgen.
Allt hänger ihop genom kroppens muskler, leder och nervsystem.
Tänk dig att du har svårt att lyfta ena armen över huvudet.
Du kanske automatiskt tänker att du behöver träna upp axeln.
Men begränsningen kan också handla om rörlighet i bröstryggen, skulderbladets rörelse eller hur axelleden fungerar tillsammans med resten av kroppen.
Det är därför det är viktigt att inte bara titta på var det känns stelt eller gör ont, utan också undersöka hur resten av kroppen rör sig.
En begränsning i en kroppsdel kan påverka hur andra delar behöver arbeta.
Det är också en anledning till att det är värdefullt att träna hela kroppen och inte bara fokusera på området där man känner besvär.
Nu ska vi göra ett enkelt test.
Så gör du:
Vad märker du?
Känns det annorlunda? Blir rörelsen mer begränsad? Känner du att nacke och skuldror arbetar mer?
Det här visar hur kroppens position kan påverka förutsättningarna för en rörelse.
Det är inte ett diagnostiskt test, men ett bra sätt att bli mer medveten om hur du använder kroppen.
Se inlägget om övningen HÄR
Fötterna är vår grund.
De bär oss genom hela livet och påverkar hur vi balanserar, står och rör oss.
Därför är det intressant att börja med att titta på hur vi faktiskt står.
Så gör du:
Du kan också försiktigt prova att justera fötterna så att de pekar mer framåt. Notera hur det känns
Upplever du att det stramar i:
Tvinga inte fram en position som känns obekväm.
Det intressanta är att lägga märke till hur kroppen reagerar när du förändrar din position
PS. Film på testet kommer snart finnas här!
Det här är ett enkelt sätt att bli mer medveten om hur du belastar fötterna.
Så gör du:
Försök känna hela fotens kontakt med underlaget.
Lägg märke till om du:
Det här är inte ett säkert test för att avgöra om bäckenet är roterat eller snedställt, men det kan ge dig värdefull information om dina ståvanor och din balans.
PS. Film på testet kommer snart finnas här!
Visste du att din andning och din hållning har ett nära samarbete?
Diafragman, eller mellangärdet som den också kallas, är vår viktigaste andningsmuskel.
Den arbetar tillsammans med bland annat bäckenbotten, magmusklerna och musklerna runt ryggraden för att hjälpa oss att stabilisera bålen.
När vi andas in rör sig diafragman nedåt och bröstkorgen vidgas. När vi andas ut rör sig diafragman uppåt igen.
Andningen är alltså inte bara viktig för syresättningen. Den är också en del av kroppens stabilitet och rörelseförmåga.
Så testar du din andning:
Du behöver inte pressa ut magen eller försöka ta så stora andetag som möjligt.
Det viktiga är att andningen får vara mjuk och naturlig.
Vad ska du vara uppmärksam på?
Om du märker att du nästan alltid lyfter axlarna, spänner nacken eller andas väldigt ytligt kan det vara värdefullt att börja träna på en lugnare och mer avslappnad andning.
Många människor som upplever stress får ett förändrat andningsmönster. Ibland kan det också bli en vana som finns kvar även när den yttre stressen har minskat.
Därför kan medveten andning vara ett enkelt verktyg för att hjälpa kroppen att varva ner.
Lär dig mer om stressreglering HÄR
Våra axlar behöver kunna röra sig fritt i flera riktningar.
Så gör du:
Undvik att pressa upp armarna om det gör ont. Rörelsen ska kännas kontrollerad och bekväm.
PS. Film på testet kommer snart här!
Kommer du ihåg hur små barn sitter?
De kan ofta sitta djupt på huk och leka under lång tid.
För många vuxna har den här rörelsen blivit ovanlig.
Att sitta på huk utmanar bland annat rörligheten i fotleder, knän och höfter samt kroppens balans.
Så gör du:
Om det känns svårt kan du hålla i ett stabilt stöd framför dig eller placera något under hälarna.
Börja med några sekunder och öka successivt om det känns bra.
Målet är inte att tvinga kroppen ner i en djup position, utan att gradvis återfå rörligheten
PS. Film på övningen kommer snart finnas här!
En annan naturlig grundrörelse är att kunna böja sig framåt genom att fälla från höftlederna.
Många av oss har vant oss vid att runda ryggen när vi böjer oss framåt.
Att träna på en höftfällning kan hjälpa oss att hitta ett mer varierat och kontrollerat rörelsemönster.
Så gör du:
Upprepa 8–10 gånger i lugnt tempo.
Tips: Tänk att du ska stänga en bildörr med rumpan!
Runner’s Stretch är en klassisk rörlighetsövning som kan användas för att arbeta med rörligheten i vader och baksida ben.
Så gör du:
Vill du även komma åt baksidan av det främre benet kan du böja dig lite framåt från höfterna med ryggen i en bekväm position.
Håll cirka 20–30 sekunder per sida. Det ska strama lätt, inte göra ont.
Ps: Film på övningen kommer här snart!
Den här övningen kan du göra nästan var som helst.
Så gör du:
Försök att inte lyfta axlarna eller spänna nacken. Låt andningen vara mjuk och avslappnad.
Här kommer kanske den viktigaste delen av allt.
Vi behöver inte nödvändigtvis fylla vardagen med ännu fler träningsprogram.
Vi behöver också bli bättre på att använda kroppen vi redan har.
Titta exempelvis på människor som lever ett mer traditionellt och fysiskt aktivt vardagsliv. De kanske sitter på huk när de arbetar, går längre sträckor, bär saker, böjer sig från höfterna och varierar sina positioner naturligt.
De behöver inte nödvändigtvis tänka på att de utför ett träningsprogram. Deras vardag innehåller helt enkelt fler varierade rörelser.
Det är en viktig påminnelse till oss som tillbringar stora delar av dagen framför en skärm.
Vi behöver återinföra rörelse i vardagen.
Det kan vara att:
Det är det vi kan kalla postural medvetenhet, att bli mer medveten om hur vi använder kroppen i vår vardag.
Tänk på hur många timmar vi sitter under en vanlig dag.
Vi sitter vid frukosten, i bilen, på jobbet, framför datorn, under lunchen och framför tv:n på kvällen.
Och sedan kanske vi försöker kompensera allt detta med ett träningspass. Träning är viktigt, men kroppen behöver också rörelse och variation under resten av dagen.
En god hållning handlar inte om att stå militäriskt rakt eller spänna magen hela tiden.
Det handlar om att skapa förutsättningar för kroppen att fungera så bra som möjligt genom rörlighet, styrka, balans, koordination och medvetna rörelsevanor.
Du behöver inte förändra allt på en gång. Börja med att observera hur du står, sitter, går och andas.
Små förändringar som upprepas över tid kan göra stor skillnad för hur du upplever din kropp och dina rörelser.
I min kurs Från stillasittande till stark kropp får du möjlighet att arbeta med kroppen på ett mer medvetet och helhetsinriktat sätt.
Vi fokuserar inte bara på att träna muskler, utan också på att förstå hur kroppen rör sig och samverkar.
Du får arbeta med:
Målet är att du ska förstå din kropp bättre, känna dig tryggare i dina rörelser och bygga en starkare grund för ett aktivt liv.
Du behöver inte acceptera att kroppen ska bli stelare och mer begränsad bara för att åren går.
Börja där du är. Ge kroppen möjlighet att röra sig mer. Och framför allt börja använda den!
Läs mer om kursen HÄR
Din kropp ska bära dig genom livet. Se till att ge den de bästa förutsättningarna!
/ Sara – GoStrong
Live Strong, Feel Strong and Be Strong